Ang. hälsa, sjukvård och mediciner i U-land
U-länderna har inte råd med dyra mediciner och de får inte heller fullt ut del av forskningen kring virus, baciller, bakterier, gener m.m.
I media redovisas ofta hur ojämlikt hälsan och medicinernas tillgänglighet är mellan I- och U-länder. Läkemedelsföretagen anser tydligen att det är en "dålig affär" för dem att ställa medi-ciner och forskning till förfogande för U-ländernas folk. 

HÄLSORÖRELSEN

Riksförbundet Hälsofrämjandet - Henrik Sundström, ordf.

Svenska Vegetariska Föreningen - Kurt Svedros, ordf.

Tillbaka upp...

Hälsorörelsen har tidigare till Regeringen framfört krav om vaksamhet avseende bestrålning av livsmedel och vill nu på nytt aktualisera denna fråga. Genom stora finansiella investeringar och personliga insatser har stora och tekniskt effektiva bestrålningsanläggningar kommit till stånd. Nu skall förmodligen dessa användas till vilket pris som helst.
Producenter och distributörer av födoämnen hoppas på att denna metod skall leda till in-komstbringande framtidsmöjligheter runt om i världen. Från tekniskt och ekonomiskt håll har med allt större eftertryck krav riktats och särskilt nu inom EU till de för folkhälsan ansvariga myndigheterna att friställa födoämnena för bestrålning.

Mot denna bakgrund är det förståeligt att frågan dyker upp med jämna mellanrum. Vilket i sin tur kräver stor kunskap och extra vaksamhet. Hälsorörelsen vill därför än en gång understryka sin oro avseende bestrålning av livsmedel.

Med ökad oro borde biologer och medicinare betrakta det tilltagande missförhållandet mellan å ena sidan ansträngningarna avseende den tekniskt-ekonomiska aspekten ifråga om bestrål-ningen av livsmedel liksom propagandan härför och å andra sidan kännedomen om dess bio-logiskt-medicinska risker. Detta missförhållande framgår enligt vår uppfattning redan på ett drastiskt sätt av de finansiella medel som investeras för forskning avseende biologiska och medicinska risker. Det är även betecknande att de tekniska frågorna överväger i antal, medan alltför få hygieniker, biologer och medicinare är engagerade.

Beträffande utvecklingen åligger det biologer och medicinare att ansvara för befolkningens hälsotillstånd och att kraftigare än hittills inrikta forskningen på de komplexa biologiska ris-ker förtärandet av bestrålade livsmedel kan innebära.
Hälsorörelsen har inte påstått att matvarorna blir "farliga ur strålsynpunkt - radioaktiva" utan att i första hand förändringen av livsmedlen kan innebära att de inte fyller rimliga krav på näring för människorna. Risker för näringsbrist och därav följande risker för ohälsa får inte negligeras enligt vår uppfattning.
Vidare beaktas sällan i debatten ev. hälsorisker vid förtäring av bestrålade födoämnen för de enskilda befolkningsgrupperna, t.ex. för barn, spädbarn, vuxna och gamla människor så väl som för sjuka och havande. Vid bedömning av bestrålade födoämnen tar man sällan hänsyn till dess andel i den totala födan, hur snabbt de resorberas i tarmen, ökningen av ev. skade-verkningar genom olika förhållanden vid deras lagring och tillredning, genom bestrålade för-packningar och inte minst kombinationen av bestrålningsprodukternas verkan med andra ska-deverkningar, t ex tillsatta kemikalier.

Miljögifter och kemiska tillsatser i våra livsmedel är idag orsaken till de ökande allergi- och cancersjukdomarna.

Hälsorörelsen anser att införandet av denna konstlade metod som bestrålning av livsmedel utgör kan förvärra sjukdomssituationen och försämra folkhälsan och kräver därför mer forsk-ning när det gäller bestrålning av livsmedel.

Mot bakgrund av ovan framförda synpunkter anhåller Hälsorörelsen om att Regeringen ger vederbörande organ i uppdrag

• att avsevärt öka forskningen när det gäller risker med ev. bestrålning av våra livsmedel,

• att endast godkänna bestrålning av kryddor tills vidare,

• att verka inom EU för ett stopp för användning av bestrålning av våra vanligaste livsmedel som t.ex. frukt och grönsaker m.m.

• att om mot förmodan bestrålning av vissa livsmedel förekommer måste någon form av märkning ske.

Riksförbundet Hälsofrämjandet - Henrik Sundström, ordf.

Svenska Vegetariska Föreningen - Kurt Svedros, ordf.

Tillbaka upp...

Ang. forskningen kring våra stora folksjukdomar

I årtionden har forskning förekommit avseende våra folksjukdomar. Redan på 1930-1940-talet sökte forskare en lösning på cancerns (kräftans) gåta och redan då forskade man i stort efter de linjer man gör idag. Man följde de skolmedicinska linjerna och blundade för de närings-mässiga och andra orsaker föranledda av livsföringen. Man letade då bl.a. efter en bacill som orsak till kräftan och flera årtionden senare letar man fortfarande ofta efter en bacill.
Are Waerland som under 40-talet lanserade en livsföringsidé som en väg till bättre folkhälsa pekade bl.a. på vissa brister i den då pågående forskningen och jämförde med forskningen kring Beriberi, en bristsjukdom som förr skördade många offer. Are Waerland pekade på hur denna sjukdom då behandlats bland forskare och hur man bortsåg både från näringens betydelse och hur den kan vara avgörande för att undvika och t.o.m. häva ett sjukdomstillstånd (se bilaga)

Riksförbundet Hälsofrämjandet och Hälsorörelsen har sedan dess hävdat att livsföringen - livsstilen kan ha en stor betydelse för hälsa och sjukdom. Mycket har skett sedan den tiden och framsteg har noterats. Bl.a. så har tobakens och alkoholen negativa påverkan på vår hälsa redovisats i flera forskarrapporter. Det har även fastslagits att vissa cancerformer förorsakas av den mat vi äter och den livsföring vi har.
1995-års tema var "mat och cancer" och enligt flera uppgifter så är 40-50% av cancern be-tingad av vår mat - vår livsföring. Hur många forskare forskar kring dessa frågor idag? Vi har här velat peka på vissa brister i nuvarande forskning. Enligt vår uppfattning har allt för lite medel ställts till förfogande för forskning kring mat, livsföring och hälsa. Dessutom synes en stor del av den forskning som f.n. utförs betalats av läkemedels- och kemiindustrin. Vi vill inte utpeka denna forskning som sämre än annan obunden forskning (betald av statsmakterna) men kan inte bortse ifrån de kommersiella intressen som vill tjäna pengar på mediciner m.m.

Vi tror inte att läkemedelsföretagen skulle satsa miljarder om resultatet skulle visa att bättre mat och motionsvanor skulle kunna undanröja flera av våra folksjukdomar. Det finns säkert flera vägar att undvika t.ex. magsår än t.ex. Losec. Hälsorörelsen har visat på dessa möjligheter under årtionden. Och resultaten på hälsohemmen i Sverige och utomlands pekar på att livsstilsförändringar kan komma tillrätta med både magproblem och andra sjukdomssymtom.

En fråga vi vill ställa är hur mycket pengar satsar Regeringen på obunden forskning - d.v.s. forskning ej knuten till läkemedelsföretag eller andra intressenter - inom området mat-livsföring-sjukdom-hälsa?
Vi säger inte att alla problem går att lösa med hjälp av bättre kost och motionsvanor men en ansenlig del av våra sjukdomssymtom påverkas av vår livsstil.

Har vi råd att negligera dessa frågor längre? Är det inte dags att på allvar inrikta forskningen mer på livsföringens betydelse för vår hälsa? Det finns visserligen sporadiska rapporter som antyder vikten av bättre mat och motionsvanor och dess stora betydelse för hälsan. Men upp-följningen är dålig. Alternativmedicinkommittén pekade på nödvändigheten av ökad forskning inom detta område.
Det borde enligt vår uppfattning vara en billigare "medicin" än de stora läkemedelskostnader som f.n. belastar budgeten - och som inte ser ut att minska i framtiden. Detta borde följas upp bättre än vad som görs idag.

Hälsorörelsen som är och har varit en viktig del i folkhälsoarbetet under årtionden vill med dessa rader väcka gamla enkla tankar till liv. Vi har tills nu i stort fått arbeta helt ideellt men med positiva uttalanden som stöd i vårt arbete. Vi har skapat förutsättningar för att förbättra folkhälsan i vårt land, vilket inte fullt ut tagits tillvara. Vi har gett impulser genom goda resultat på hälsohem och med naturmedel men forskningen och statsmakternas intresse har tyvärr varit litet. Ingen har tagit tillvara förutsättningarna som funnits, ej heller stött fortsatt ut-veckling av vårt arbete.
Vi har med denna inlaga velat "nostalgiskt" gå tillbaka och samtidigt peka på paralleller som vi ser idag. Nämligen ointresset för de enkla, okomplicerade metoderna när det gäller hälsa och sjukdomsproblem, framförallt bland expert- och beslutsgrupper i vårt land.
Vi bifogar en partiinlaga från 40-talet som även nu 60 år senare kan vara ett memento för framtiden.

Vi har här ej velat kritisera nuvarande forskning utan endast efterlysa ett bredare, mer förut-sättningslöst program när det gäller problemet sjukdom - hälsa och anhåller om att Rege-ringen ger vederbörande organ i uppdrag att initiera och utforma ökad forskning enligt våra intentioner, att vi får en redovisning av hur förhållandet är idag avseende den forskning vi här aktualiserat samt att inom Nationella Folkhälsokommitténs kommande arbete seriöst ta tillvara all erfarenhet avseende problemet sjukdom - hälsa som finns bl.a. inom hälsosektorn, d.v.s. att även följa upp Alternativmedicinkommitténs rapport.

HÄLSORÖRELSEN

Riksförbundet Hälsofrämjandet - Henrik Sundström

Svenska Vegetariska Föreningen - Kurt Svedros

Tillbaka upp...

Tillbaka upp...

Ang.   genteknikens utnyttjande och risker

SVENSKA VEGETARISKA FÖRENINGEN
Kurt Svedros

RIKSFÖRBUNDET HÄLSOFRÄMJANDET
Henrik Sundström

Tillbaka upp...

Till Socialdepartementet, Socialminister Lars Engqvist, 103 33   Sthlm

Angående: Folkhälsoarbetet i vårt land

Nationella handlingsplanen för nutrition 1995 hade som huvudmål "att genom förbättrade mat- och motionsvanor befrämja hälsa samt förebygga sjuklighet och för tidig död i kostrelaterade sjukdomar samt att minska de sociala klyftorna med avseende på dessa sjukdomars förekomst". Delmålen är att:

• Kostens sammansättning bör vid utgången av den kommande tioårsperioden uppfylla de kost- och näringsmässiga mål som anges i Svenska Näringsrekommendationer (SNR) från 1989 och i den vetenskapliga expertgruppens skrift Kost, motion och hälsa.

• Livsmedlen får inte innehålla främmande ämnen eller smittämnen i sådan mängd att det kan medföra hälsorisker.

• Beträffande amning är målsättningen densamma som i utredningen SOU 1993:86 Amnings-vänliga sjukhus för att skydda, stödja och främja amning och Tio steg för lyckad amning".

Fem år har gått sedan regeringen fattade dessa beslut. Vad har hänt under dessa år? Enligt vår mening väldigt lite. Handlingsplanen har tydligen legat på någon hylla och ingen har på bred front aktiverat de viktiga hälsofrågor som lyfts fram i detta dokument.
När vi från hälsorörelsen för något år sedan efterlyste vad som gjorts så visade det sig att den tjänsteman som hade ansvaret för uppföljningen sagt upp sig på grund av bristande stöd i sitt arbete. Alla hennes förslag hade bara blivit liggande.

I förordet skriver f.d. generaldirektören för Folkhälsoinstitutet, Agneta Dreber, och generaldi-rektören för Livsmedelsverket, Bertil Norbelie: "Bra matvanor och tillgång till säker och nä-ringsriktig mat hör till de viktigaste förutsättningarna för en god hälsa.
De flesta människor är medvetna om betydelsen av att äta näringsriktig mat. Ändå finns många hinder i form av brist på tid, pengar och tillgänglighet. även invanda beteenden och smakvanor kan utgöra hinder mot att förändra matvanorna i mer 'hälsosam' riktning.

En av utmaningarna i det framtida nutritionsarbetet ligger i att kartlägga och differentiera olika gruppers särskilda problem och behov. Mot bakgrund av sådana analyser kan specifika insatser utformas för att nå de grupper som riskerar att utveckla en sämre hälsa. För att nå framgång - att främja hälsa och att förebygga sjukdom - krävs ett samarbete mellan många sektorer.

Med detta strategidokument, som är baserat på Nationell handlingsplan för nutrition från år 1995, hoppas vi på ökade framsteg i att förbättra förutsättningarna för människors mat- och motionsvanor under de närmaste fem åren."
Samtidigt som detta dokument läggs fram arbetar Nationella folkhälsokommittén med uppgift att utarbeta nationella mål för hälsoutvecklingen. I direktiven framhölls att målen skall vara vägle-dande för samhällets insatser för att främja folkhälsan, förebygga ohälsa, minska hälsorisker samt förhindra förtida och undvikbar funktionsnedsättning, sjuklighet och död. Förslag läggs fram under åren 2000-2001.

Allt oftare framhåller man vikten av förebyggande och hälsofrämjande insatser när det gäller att förbättra folkhälsan. Hälsofrämjande skola, hälsofrämjande äldrevård o.s.v. har blivit begrepp under det senaste året. Riksförbundet Hälsofrämjandet och Svenska Vegetariska Föreningen har på ideell bas arbetat med dessa frågor i årtionden utan att myndigheterna stött eller initierat sam-verkan inom ramen för några projekt inom folkhälsoarbetets ram.

Trots detta har vi under åren uppnått goda resultat. Vår förhoppning är att vi nu inom ramen för samhällets folkhälsoarbete 2000-2010 skall ges möjlighet att aktivt medverka.
Mot bakgrund av ovan framförda anhåller Hälsorörelsen åter igen om ett sammanträffande med Dig inom den närmaste tiden för att informera om vårt arbete och framföra våra synpunkter på folkhälsoarbetet i vårt land.

RIKSFÖRBUNDET HÄLSOFRÄMJANDET
Henrik Sundström , ordförande

SVENSKA VEGETARISKA FÖRENINGEN
Kurt Svedros, ordförande

Tillbaka upp...