En studie, som redovisats på Läkarstämman 2001, visar på en häpnadsväckande nonchalans när det gäller att långsiktigt skydda människor mot svåra biverkningar - ja t.o.m. dödsfall.

Enligt uppgift är det slarv med rapporter på Rättsmedicinalverket som gör att orsakerna till hundratals dödsfall, där förgiftningar kan misstänkas, aldrig blir kända. Kunskaper om förgiftningar når inte Läkemedelsverket. Alla läkemedelsförgiftningar med dödlig utgång ska rapporteras till Läkemedelsverket, men bara ett fåtal registreras. Resten hamnar mellan stolarna enligt studien.

Studien gjordes eftersom det länge funnits misstanke om att rapportering var ofullständig. Verkligheten stämde inte med uppgifterna i biverkningsregistret Svedis. I studien fann man 400 dödsfall, där de tio undersökta läkemedlen kan ha orsakat dödsfallet. Men i Svedis återfanns bara 18 fall. Syftet med biverkningsregistret är att Läkemedelsverket snabbt ska kunna upptäcka risker. Men den nya undersökningen tyder i stället på att ett stort antal dödliga förgiftningar inträffar som aldrig kommer till Läkemedelsverkets kännedom.

De tre läkarna bakom studien anser att det är dags för de båda verken att samarbeta bättre. Barbro Gerdén, ställföreträdande chef för Läkemedelsverkets biverkningsregister, medger enligt uppgift att hela frågan har fallit mellan stolarna under många år.

Enligt Riksförbundet Hälsofrämjandets uppfattning är detta allvarligt och vi vill än en gång betona vikten av att de preventiva insatserna är både säkrare ur biverkningssynpunkt och bättre ur ett långsiktigt hälsoperspektiv. Likaså med hänsyn tagen till de ökade läkemedelskostnaderna som även påverkas negativt av biverkningarna, vilka i sin tur kräver nya mediciner för att åtgärdas. Kostnaderna för läkemedel beräknas till 25 miljarder/år och biverkningskostnaderna beräknas, enligt inofficiella källor, till mer än 25 miljarder/år.

Det vi redovisar ovan är, enligt vår uppfattning, tillräckligt underlag för att vidta kraftfulla åtgärder. Vi ser den preventiva medicinen som ett ovärderligt instrument i detta arbete. Preventiv medicin omfattar både förebyggande av sjukdom och främjande av hälsa. I det första fallet är målsättningen att minska eller eliminera specifika sjukdomsorsaker och därmed förhindra att en viss sjukdom uppstår. I det andra fallet är målsättningen att förbättra det allmänna hälsotillståndet i befolkningen och därmed öka motståndskraften mot sjukdom.

Trots läkekonstens landvinningar och den medicinska forskningens framsteg är den behandlande, kurativa medicinen ändå förvånansvärt ofta ur stånd att eliminera sjukdomsorsaker och återge patienterna deras fulla hälsa. Våra vanliga folksjukdomar är i stor utsträckning kro-

niska. När de debuterat är de ofta livslånga och kan med dagens medicinska kunnande sällan botas. Att kunna förebygga, att "onödig" sjukdom uppstår, framstår mer och mer som något oerhört eftersträvansvärt, ett sätt att bespara många människor lidande och nedsatt livskvalitet.

Att förebygga sjukdom, i stället för att vänta tills den uppstår är och sedan behandla med alla till buds stående medel och metoder, är enligt vår uppfattning direkt lönsamt - inte bara för samhället utan även för individen. Det innebär mindre utgifter för samhället och som en rimlig konsekvens lägre skatteuttag för medborgarna. Enigheten synes stor att förebyggande av sjukdom och främjande av hälsa, två grundpelare i folkhälsoarbetet, är oerhört viktiga.

Ytterligare en sak tycks alla vara ense om. Preventiv medicin bör vila på vetenskaplig grund. För att lägga en bred vetenskaplig grund för det preventiva arbetet anser Riksförbundet Hälsofrämjandet att avsevärt mer forskningspengar bör anslås för detta ändamål. Det måste utan tvekan ligga i allas intresse att så sker både med hänsyn till statens ekonomi och den enskildes ekonomi och många gånger onödigt lidande för individen. Den förebyggande verksamheten har också lättare att hävda sig i resursfördelningen om det går att påvisa att den bedrivs på ett så gediget kunskapsunderlag som möjligt, att den kan följas upp och utvärderas och att man använder sig av strategier och metoder som är beprövade.

Våra vanliga folksjukdomar betingas i stor utsträckning av livsstil, levnadsvanor och faktorer i miljön. Samspelet mellan miljö och beteenden blir ytterligare en viktig aspekt. I en fullständig genomgång av kända riskfaktorer för tumörsjukdomar har forskarna Doll och Peto uppskattat att 80% av all cancerdödlighet skulle kunna förebyggas om både miljö- och livsstilsrelaterade riskfaktorer hade totalt eliminerats. Motsvarande siffra för hjärtkärlsjukdomar torde vara lika hög. Eftersom dessa sjukdomar dominerar sjukdomspanoramat blir livsstilsförändring och hälsofrämjande beteenden ett av våra viktigaste mål för det preventiva folkhälsoarbetet.

Med hänsyn till ovan sagda anhåller Riksförbundet Hälsofrämjandet å Hälsorörelsens vägnar

att de preventiva förebyggande insatserna klart prioriteras i det kommande folkhälsoarbetet,

att uppföljande studier av befintliga projekt och mer forskning inom området radikalt utökas,

att Nationella folkhälsokommitténs rapport omsatt i olika propositioner ger en klar

inriktning inför framtiden och

att hälsohemmens och Hälsorörelsens flera årtionden långa erfarenhet och kunskapsuppbyggnad tas till vara i det fortsatta hälsoarbetet.

50-60 miljarder är oförsvarliga medicin- och biverkningskostnader för det svenska samhället!

Stockholm 2001-12-12

HÄLSORÖRELSEN

Riksförbundet Hälsofrämjandet Svenska Vegetariska Föreningen

Kurt Svedros

Tillbaka upp...

Vi har dessutom under alla år betonat vikten av att alla plågsamma djurförsök elimineras. Djurförsök avseende bland annat läkemedel bör på sikt ersättas av andra metoder. De plågsamma djurförsöken måste bort.

Vår vegetariska livsstilsidé är ett viktigt stöd föra alla som inte direkt eller indirekt vill stödja allt djurplågeri som tyvärr förekommer, både inom ”djurindustrin” och slakterinäringen. I TV program under den senaste tiden har ett flertal alarmerande rapporter redovisats. Vi kräver därför att kontrollerna skärps avsevärt, så att allt djurplågeri stoppas och att hygienen avsevärt förbättras i slakterierna. Vi har förståelse för att alla inte vill eller kan sluta äta kött, men då är ett rimligt krav att djuren skall behandlas väl, och att slakthuset skall vara ”lika hygiensikt som en operationssal”.

Det måste finnas möjligheter att radikalt förändra rutinerna, och bland annat slopa ackorden i slakterierna även om priserna då kommer att stiga något.

Vår egen grundinställning är helt klar; ur etik- och hälsosynpunkt bör köttkonsumtionen minska. Detta bör ske inte endast av etiska-, miljömässiga- eller hälsomässiga skäl utan även av solidariska skäl. Detta har Hälsorörelsen hävdat sedan 40-talet och arbetat med under alla år. Vi har vänt oss mot de plågsamma djurförsöken och krävt att djur skall behandlas med respekt, och få leva ett så naturligt liv som möjligt. I vår skrift, ”Maten räcker till alla genom solidaritet och rättvis fördelning”, har vi bland annat visat på fördelarna för människor, djur och natur , när man väljer ett vegetariskt levnadssätt.

Mot bakgrund av ovan sagda anhåller undertecknade organisationer om att regeringen fortsätter arbetet, som man nu påbörjat efter TV-avslöjanden om stora brister i djurhanteringen. Livsmedelsverket bör ges ökade resurser avseende besiktning när det gäller köttproduktion, men även avseende behandling av vegetariska produkter (frukt, grönsaker och färdiga rätter). Arbetsmiljökraven måste skärpas när det gäller livsmedlen, dvs. ackord och andra åtgärder som riskerar att ge upphov till stress måste elimineras inom livsmedelsindustrin.

Hälsorörelsen stödjer det pågående arbetet på departementet avseende både minkfarmer och minimering av djurtransporter.

Med vänlig hälsning

                                           Kurt Svedros

Tillbaka upp...

Hälsorörelsen arbetar sedan 1940-talet med friskvård i ett helhetsperspektiv och vill påverka och påskynda arbetet med hälso- och friskvårdsfrågor i samhället. Utifrån vårt övergripande motto " Må bra med en grönare livsstil " har vi formulerat vår verksamhetsidé " livskvalitet och välbefinnande genom trygg miljö, bra mat och nyttig motion ". Vår strävan är att vara en stödorganisation och att uppmuntra och skapa förutsättningar för alla människor att åstadkomma en livsstilsförändring med bra livskvalitet och välbefinnande som mål.

Ett av Hälsorörelsens motton är " rörelse - för glädje och njutning ". Hälsorörelsen verkar bl.a. för mindre tävlingsinriktade och mer lekbetonade aktiviteter för barn och ungdomar och för att alla ska ha samma möjlighet att vara med - även de som inte är "stjärnor" samt för en ökad satsning på gymnastik och idrott i skolan .

Hälsorörelsen har tidigt verkat för mer rörelse i skolan och motsatte sig därför neddragningen av timantalet för fysisk aktivitet och rörelse. Vi anser att en ökad satsning bör ske på ämnena gymnastik och idrott i dagens skola och att dessa timmar skall kompensera allt stillasittande och ge stimulans så att barnen och ungdomarna bättre skall orka med skolarbetet och på det sättet även underlätta lärandet. Dessa timmar bör innehålla lek och rörelse på ett harmoniskt sätt i huvudsak utan tävlingsmoment och ge kunskap och väcka intresse för rörelse både nu och för framtiden.

Även när det gäller näringslära och matkunskap är bristen stor bland många elever. Detta har vi uppmärksammat under det senaste året när allt fler elever vill äta vegetariskt och då i huvudsak av etiska och miljöskäl. Då det inte för dem är en hälsofråga utesluter ungdomarna kött och ibland fisk och ägg men vet inte vad de skall välja i stället för att få en näringsmässigt bra måltid. Vi arbetar med detta och informerar bl.a. dem som lagar maten i skolorna, så att de får vetskap om hur en "grön skollunch" kan utformas. Den skall näringsmässigt vara av hög kvalitet. Den skall dessutom se fräsch och god ut, smaka bra så att eleverna inte hoppar över skollunchen eller bara äter lite sallad.

Även elever och föräldrar har i allt större utsträckning fått svar på frågan hur en vegetarisk måltid kan tillredas. Tack vare vår långa erfarenhet av vegetarisk kost har vi kunnat hjälpa både skolor och enskilda med goda råd. Samtidigt har vi uppmärksammat en stor okunskap inom detta område.

Tack vare Jordbruksdepartementets förståelse för dessa viktiga frågor har vi getts möjlighet att utveckla material och rikta information till både skolan, elever och föräldrar.

En annan faktor som man bortser ifrån när det gäller skolbarnens hälsa är att toalettbesök under skoldagen bör underlättas. Det är orimligt att inte våga eller kunna gå på toaletten under skoltid. Påfrestningar på i första hand njurar och mage kan på sikt förorsaka sjukdomar och ohälsa. I media nyligen redovisade man en helt orimlig situation när det gäller tillgång på och utnyttjande av skoltoaletter.

Vi har velat lyfta fram dessa viktiga hälsofrågor just nu, då vi uppmärksammats på de stora brister som råder inom dessa områden i skolan. Vi vet att de goda vanor som grundläggs i barn- och ungdomsåren är av stort värde under resten av livet.

Mot bakgrund av vad vi ovan framfört, anhåller undertecknade organisationer att regeringen ger berörda organ i uppdrag att inom skolans ram verka för

att ämnet motion och rörelse utökas,

att befintliga ämnen kompletteras med mer näringslära och matkunskap än idag och

att toalettfrågan får en tillfredsställande lösning, ev. genom bl.a. bestämmelser i bygglagen och genom Arbetarskyddsstyrelsens försorg.

Stockholm 2001-10-18

HÄLSORÖRELSEN

Riksförbundet Hälsofrämjandet & Svenska Vegetariska Föreningen

Kurt Svedros

Tillbaka upp...

Undertecknade organisationer har i årtionden haft som basaktivitet att arbeta för ökat intresse och förståelse för nyttan av motion och en mer vegetariskt inriktad kost baserad på mer frukt och grönt. Detta basarbete ger sedan automatiskt en inriktning mot tobak- och alkoholproblemen. Vår livsstilsidé är, enligt vår mening, ett bra instrument i detta arbete. En hälsosammare livsstil utan droger blir för många ett positivt alternativ till drogkulturen.

Vår långa praktiska erfarenhet från hälsohemmet Tallmogården har varit ovärderlig i vårt ideella folkhälsoarbete. Det har visat vilken stor betydelse friskvården, enligt Hälsorörelsens modell, har både för att bibehålla hälsan och för att lindra vid redan uppkomna sjukdomar.

Enligt vår uppfattning är det en stor brist i svenskt TV-utbud när det gäller friskvårdsfrågor och då speciellt när det gäller vegetarisk matlagning. Nu när 10 000-tals ungdomar, barnfamiljer m.fl. börjar äta vegetarisk kost borde sådana program vara självklara. T.o.m. Ryssland har haft vegetariskt matlagningsprogram.

Nu är det dags för ett enkelt vegetariskt matlagningsprogram med lite näringslära för de stora grupper som är intresserade av vegetarisk mat. Det gäller dem som nu blivit vegetarianer, de som bara vill pröva på och de som vill alternera maten, m.fl.

Enligt vår 60-åriga erfarenhet skall det vara enkla billiga vegetariska måltidsförslag som även ungdom och stressade personer tar sig tid att laga. De skall vara av god kvalitet och man bör utnyttja ekologiska råvaror.

Våra informationsinsatser mot skolor och barnfamiljer har ökat markant under senaste året. Vi bifogar lite material för kännedom och hoppas att ni överväger programförslag enligt våra idéer.

Vi har dietister, matpraktiker, matpraktiker m.fl. inom detta område och kan om intresse finns vara behjälpliga med idéer och praktiskt stöd.

Med vänliga hälsohälsningar

HÄLSORÖRELSEN

Riksförbundet Hälsofrämjandet & Svenska Vegetariska Föreningen

Kurt Svedros

Tillbaka upp...

I Dagens Nyheter denna dag redovisas ett skäl att åter uppmärksamma dessa frågor. Läkemedelskostnaderna rusar iväg och är f.n. drygt 20 miljarder. I samma media presenteras Läkemedelsverkets idé att "göra" Glukosamin till läkemedel. Detta är en häpnadsväckande inkonsekvens. Man vill alltså hindra människor att ägna sig åt egenvård med hjälp av naturmedel och tack vare dessa egeninsatser spara både på läkemedelskostnaderna och på kostnader inom hälso- och sjukvården. I stället skall Glukosamin göras om till läkemedel och belasta läkemedelskostnaderna .

Hälsorörelsen vill mot bakgrund av ovan sagda peka på denna inkonsekvens och an-hålla om att Socialdepartementet tar sig an denna fråga och sätter stopp för detta svek mot dem som f.n. nyttjar bl.a. naturmedlet Glukosamin och därmed förmodligen kan hålla nere läkemedelskost-naderna.

Tillbaka upp...

Det är förmodligen okunskap hos skolöverläkarna inom området näringslära som är grunden för de uttalanden som media har refererat. Detta är allvarligt. Hälsorörelsen kräver mot den bakgrunden - såsom vi gjort tidigare - att läkarutbildningen kompletteras med kvalitativt utökad utbildning i näringslära. Även preventiv medicin och naturmedel bör ingå i läkarnas utbildning i framtiden.

Kommuner som kräver läkarintyg för att eleven skall få vegetarisk lunch borde betänka att detta levnadssätt inte är någon sjukdom. Att belasta läkarna med detta är fel och vad skall de skriva på läkarintyget? Att vilja äta vegetarisk mat är ett hälsotecken och borde i stället premieras av samhället. De positiva matvanor, som grundas i barn- och ungdomsåren, ger positiva hälsoeffekter under resten av livet.

Alla parter i skolan borde betänka detta och stödja eleverna när de gör kreativa, sunda val och inte sabotera deras hälsosträvan. Risken finns nämligen att med skolöverläkarnas och kommunpolitikernas agerande så skrämmer man föräldrarna och kommer i onödig konflikt med eleven - med risk att de inte äter eller äter mycket dåligt. Det kan bli konflikt både i skolan och hemma kring måltiderna.

Hälsorörelsen kräver att skolöverläkarna tänker om och att politikerna slopar intygstvånget när det gäller vegetarisk mat i skolan. Stöd eleven och föräldrarna till fromma för folkhälsan i framtiden. Ta ansvar nu för en friskare framtid och minska därmed risken för övervikt, diabetes II och benskörhet.

Mer vegetariskt och mer rörelse är ett bra recept. Skolmaten är en viktig pusselbit i detta arbete.

Stockholm 2001-02-01

HÄLSORÖRELSEN

Riksförbundet Hälsofrämjandet & Svenska Vegetariska Föreningen

Kurt Svedros

Tillbaka upp...

Ang. debatten om köttkonsumtionen i Sverige och inom EU
Hälsorörelsen ser med tillfredsställelse att debatten nu satts igång när det gäller köttkonsumtionen både i Sverige och inom EU.

Allt talar för att vi radikalt måste minska det stora intaget av kött inom I-länderna med hänsyn både till miljön, solidariteten med U-länderna och inte minst ur folkhälsosynpunkt. Flera utredningar och forskarrapporter har bekräftat detta. Vi uppskattar därför mycket att Göran Persson startat denna debatt som nu aktualiserats i media.
Med förundran har vi tagit del av Alf Svenssons kommentar med anledning av denna debatt. Hans uttalande visar stor okunskap inom detta område, då han bl.a. säger att "Vi behöver äta mycket protein, kött här i kalla Norden". Hur kan ett politiskt uttalande var så dåligt underbyggt? Hur är det med andra politiska uttalanden? Göran Perssons uttalanden ligger ju i linje med EU:s hälso- och matriktlinjer.

Näst ren luft och rent vatten är livsmedelsfrågan viktigast för jordens och människornas överlevnad och för folkhälsan. Vi stör det biologiska systemet när vi frångår det naturliga (t.ex. genom att använda kadavermjöl) för kommersiella intressen.
När det gäller dessa frågor bör man inte bara lyssna till kommersiella intressen som köttindustrin och politikers tyckanden  utan också till folkets opinion, där en medvetenhet vuxit sig allt starkare, och den aktuella forskningen inom folkhälsa och miljö, bl.a. på Novum enheten för preventiv näringslära vid Huddinge Sjukhus.
Visst har Sverige mycket bättre djurhållning och kötthantering än andra länder, men även vi bör vara självkritiska och kan göra förbättringar. Det visade sig då även vi inte hade riktigt "rent mjöl" i vårt djurfoder utan lite kadavermjöl.

Det är bra med denna köttdebatt har kommit upp nu när Sverige är ordförandeland för EU och vi kan visa var vi står samt förmedla våra ideal och kunnande till övriga EU-länder. Sverige måste prioritera EU-frågan, som Frankrike drivit, om att äta mer frukt och grönsaker.

Vi uppmanar Regeringen att arbeta vidare med EU:s mat- och hälsofrågor under det kommande halvåret bl.a. genom rekommendationer om ökat intag av frukt och grönsaker, en djurhållning med minskat lidande för djuren och riskfri mat för människan utan gifter, rester av mediciner, onaturlig uppfödning och grymma djurtransporter samt stödja ett ekologiskt lantbruk. Arbeta för människornas hälsa.

Med vänliga hälsningar

HÄLSORÖRELSEN

Riksförbundet Hälsofrämjandet - Henrik Sundström, ordf.

Svenska Vegetariska Föreningen - Kurt Svedros, ordf.

Tillbaka upp...