Vegetarismens historia och
framtid Av Svenska Vegetariska
Föreningens ordförande Anders Kocken. "Vegetarismen är
det enda levnadssätt, som är värdigt oss människor".
(P. B. Shelly) Ordet "Vegetarian"
är visserligen relativt nytt - det myntades i England 1842 av det latinska
ordet "vegetus" (hel,
sund, frisk och livlig) som en mer estetisk och tilltalande etikett än
"icke köttätar" - men de tankar och idéer som man
velat ge täckning med detta i alla kulturspråk införlivade ord
och är lika gamla som människans målmedvetna
kultursträvanden. Ett starkt intuitivt krav på helhetssyn, där
sinnet i sin totalitet strävar framåt för att söka
sanningen om det liv, varifrån känsla, fantasi, intresse och
intellektuellt härstammar, är den jordmån varur de vegetariska
idéerna vuxit upp. Överfört till dagens teknikinfluerade
språkbruk skulle man kunna säga att vegetarismen har sin grogrund i
en strävan att förebygga att vi blir robotar eller mänskliga
automater genom att ge livet behag, djup och kraft. Då vegetarismen
således har sina rötter i livets egen strävan att
förbättra sig självt genom egna ansträngningar är det
förklarligt, att många av mänsklighetens största
personligheter såsom religionsstiftare, filosofer, reformatorer och
banbrytare inom vetenskap och konst varit vegetarianer. Redan mer än 4000
år före vår tideräknings början Levde prästerna i de
egyptiska soldyrkarnas tempel vegetariskt. Detta var även fallet med
Jainismens och Zoroastrismens heliga män. Buddismen, som grundades i
sjätte århundradet f kr och som idag räknar 400 miljoner
anhängare föreskriver som det första bland de tio budorden
"ahimsa" dvs att ingen
skada får orsakas något levande och således ej heller djuren,
varför alla rättrogna buddister lever vegetariskt. Påverkad av
österns vise men i synnerhet av egyptierna förde den grekiske
filosofen och matematikern Pytagoras ca
550 f kr grundade filosofisk-matematisks skolan i Crotone i Calabrien i
södra Italien kan sägas vara världens första högskola
på vegetarisk grundval. Pytagoras gav mycket detaljerade
föreskrifter beträffande kosten sammansättning för att man
skulle uppnå den fysiska grundval, som "skulle främja
själens största möjliga utveckling i en renad kropp". Den
konsekvens varmed pytagoréerna följe de vegetariska principerna kan
belysas av att man även föreskrev, att klädedräkten ej fick
innehålla några detaljer från döda djur. Pytagoras fick många
efterföljare bland antikens förnämsta tänkare, såsom
grekerna Zenon, Empedokles,
Diogenes, Platon och Sokrates och
även bland många framstående romare såsom Seneca och
Ovidius. Även om de vegetariska
principerna via Pytagoras och hans lärljungar i flera avseenden
påverkade urkristendomen, vilket framgår av uttalanden av
många kyrkofäder, tex Tertulianus och Clement av Alexandria, och även
vissa av nyare tidens religiösa ledare såsom Wesley och Booth varit vegetarianer är det dock icke kristendomen
utan humanismen, som slagit den bro mellan antiken och nutiden på vilket
det vegetariska idéarvet överförts till nya tid. Det
räcker med att nämna sådana namn som Milton, Rousseau,
Voltaire, Pope, Shelley och deras
sentida efterföljare Tolstoy, Shaw och Gandhi. Världens första
vegetariska förening Först vid mitten av
förra århundradet hade mänsklighetens utveckling kommit
så långt, att tiden var mogen för bildandet av världens
första vegetariska förening, Detta skedde den 30 september 1847 i Northwood
villa i Ramsgate, då under
parlamentsledamoten Joseph Brothertons ordförandeskap "The Vegetarian Society" bildades. Till
organisationens första ledare - president valdes därvid fredsdomaren James Simpson från Accington, en man fylld av offervilja,
hängivenhet och entusiasm för de vegetariska idéerna. Under
första arbetsåret inskrevs 331 medlemmar. Idag är denna
förening som nu har sitt säte i Manchester, världens
största vegetariska föreningen med över 10.000 medlemmar, varav
många i de gamla brittiska kolonierna. Impulserna till bildandet av
the Vegetarian Society fick Joseph Brotherton och många andra av
föreningens först medlemmar från "The Bilbe Christian
Church", som alltsedan 1809 krävde av sina medlemmar
avhållsamhet från alla slag av gifter och även från
köttföda. Brothertons storas interesse dör dessa frågor
föranledde honom att 1820 publicera två essäer, den ena om
avhållsamhet från gifter, vilken kan kallas för världens
första nykterhetsmanifest, den andra om avhållsamhet från
föda av döda djur, vilken kan kallas för världens
första "vegetariska manifest". Saxon, nordisk
pionjär I tyskland grundades den
första vegetariska organisationen 1868 av Eduard Balzer och i Sverige 1903
av J. L. Saxon, som även medverkade vid bildandet av vegetariska föreningar i Norge och
Finland. Vegetarianernas
international, "The International Vegetarian Union", till vilken de
flesta av världens vegetariska organisationer är anslutna, grundades
i Nizza 1908. Mot denna kortfattade
historiska bakgrund ställer vi så frågan: Vilken framtid har
de vegetariska idéerna och de vegetariska organisationerna i atom- och
rymdåldern? Av de många
motiveringar, som kan framläggas för den vegetariska
livsföringen, måste vi i denna sammanfattning begränsa oss och
väljer då att se vegetarismens framtid ur följande tre för
nutidsmänniskan betydelsefulla aspekter: hälsa, folkförsörjning
och etik. |