Vegetarismens historia och framtid

 

Av Svenska Vegetariska Föreningens ordförande Anders Kocken.

 

"Vegetarismen är det enda levnadssätt, som är värdigt oss människor". (P. B. Shelly)

 

Ordet "Vegetarian" är visserligen relativt nytt - det myntades i England 1842 av det latinska ordet "vegetus" (hel, sund, frisk och livlig) som en mer estetisk och tilltalande etikett än "icke köttätar" - men de tankar och idéer som man velat ge täckning med detta i alla kulturspråk införlivade ord och är lika gamla som människans målmedvetna kultursträvanden. Ett starkt intuitivt krav på helhetssyn, där sinnet i sin totalitet strävar framåt för att söka sanningen om det liv, varifrån känsla, fantasi, intresse och intellektuellt härstammar, är den jordmån varur de vegetariska idéerna vuxit upp. Överfört till dagens teknikinfluerade språkbruk skulle man kunna säga att vegetarismen har sin grogrund i en strävan att förebygga att vi blir robotar eller mänskliga automater genom att ge livet behag, djup och kraft.

Då vegetarismen således har sina rötter i livets egen strävan att förbättra sig självt genom egna ansträngningar är det förklarligt, att många av mänsklighetens största personligheter såsom religionsstiftare, filosofer, reformatorer och banbrytare inom vetenskap och konst varit vegetarianer.

 

Redan mer än 4000 år före vår tideräknings början

 

Levde prästerna i de egyptiska soldyrkarnas tempel vegetariskt. Detta var även fallet med Jainismens och Zoroastrismens heliga män. Buddismen, som grundades i sjätte århundradet f kr och som idag räknar 400 miljoner anhängare föreskriver som det första bland de tio budorden "ahimsa" dvs att ingen skada får orsakas något levande och således ej heller djuren, varför alla rättrogna buddister lever vegetariskt.

Påverkad av österns vise men i synnerhet av egyptierna förde den grekiske filosofen och matematikern Pytagoras ca 550 f kr grundade filosofisk-matematisks skolan i Crotone i Calabrien i södra Italien kan sägas vara världens första högskola på vegetarisk grundval. Pytagoras gav mycket detaljerade föreskrifter beträffande kosten sammansättning för att man skulle uppnå den fysiska grundval, som "skulle främja själens största möjliga utveckling i en renad kropp". Den konsekvens varmed pytagoréerna följe de vegetariska principerna kan belysas av att man även föreskrev, att klädedräkten ej fick innehålla några detaljer från döda djur.

Pytagoras fick många efterföljare bland antikens förnämsta tänkare, såsom grekerna Zenon, Empedokles, Diogenes, Platon och Sokrates och även bland många framstående romare såsom Seneca och Ovidius.

Även om de vegetariska principerna via Pytagoras och hans lärljungar i flera avseenden påverkade urkristendomen, vilket framgår av uttalanden av många kyrkofäder, tex Tertulianus och Clement av Alexandria, och även vissa av nyare tidens religiösa ledare såsom Wesley och Booth varit vegetarianer är det dock icke kristendomen utan humanismen, som slagit den bro mellan antiken och nutiden på vilket det vegetariska idéarvet överförts till nya tid. Det räcker med att nämna sådana namn som Milton, Rousseau, Voltaire, Pope, Shelley och deras sentida efterföljare Tolstoy, Shaw och Gandhi.

 

Världens första vegetariska förening

 

Först vid mitten av förra århundradet hade mänsklighetens utveckling kommit så långt, att tiden var mogen för bildandet av världens första vegetariska förening, Detta skedde den 30 september 1847 i Northwood villa i Ramsgate, då under parlamentsledamoten Joseph Brothertons ordförandeskap "The Vegetarian Society" bildades. Till organisationens första ledare - president valdes därvid fredsdomaren James  Simpson från Accington, en man fylld av offervilja, hängivenhet och entusiasm för de vegetariska idéerna. Under första arbetsåret inskrevs 331 medlemmar. Idag är denna förening som nu har sitt säte i Manchester, världens största vegetariska föreningen med över 10.000 medlemmar, varav många i de gamla brittiska kolonierna.

Impulserna till bildandet av the Vegetarian Society fick Joseph Brotherton och många andra av föreningens först medlemmar från "The Bilbe Christian Church", som alltsedan 1809 krävde av sina medlemmar avhållsamhet från alla slag av gifter och även från köttföda. Brothertons storas interesse dör dessa frågor föranledde honom att 1820 publicera två essäer, den ena om avhållsamhet från gifter, vilken kan kallas för världens första nykterhetsmanifest, den andra om avhållsamhet från föda av döda djur, vilken kan kallas för världens första "vegetariska manifest".

 

Saxon, nordisk pionjär

 

I tyskland grundades den första vegetariska organisationen 1868 av Eduard Balzer och i Sverige 1903 av J. L. Saxon, som även medverkade vid bildandet av  vegetariska föreningar i Norge och Finland.

Vegetarianernas international, "The International Vegetarian Union", till vilken de flesta av världens vegetariska organisationer är anslutna, grundades i Nizza 1908.

Mot denna kortfattade historiska bakgrund ställer vi så frågan: Vilken framtid har de vegetariska idéerna och de vegetariska organisationerna i atom- och rymdåldern?

Av de många motiveringar, som kan framläggas för den vegetariska livsföringen, måste vi i denna sammanfattning begränsa oss och väljer då att se vegetarismens framtid ur följande tre för nutidsmänniskan betydelsefulla aspekter: hälsa, folkförsörjning och etik.